Hund och framtidsplaner.

Med risk för att detta inlägget kan bli långt så tänkte jag spåna iväg lite, jag har nämligen lite framtidsplaner... I helgen har min hund varit här. Jag blir så lycklig av att ha en hund eller flera hundar vid min sida. Kanske inte så konstigt eftersom jag ständigt haft hund i mitt liv. Tyvärr så kan Casper inte flytta hit av olika skäl. Att sära på Casper och Plexus (som är familjens schäfer) vore elakt. Plexus har varit nedstämd under helgen som Casper varit här och han själv varit i Växjö, och jag har inte haft mage att kunna gå någonstans utan att ta med Casper eftersom han är van att ha hundsällskap när vi tvåbenta inte är hemma. Casper får helt enkelt komma och hälsa på då och då. Det är sorgligt att bara tänka tanken att han inte ska få vara "min" längre. Att inte få se han åldras, att inte få vara med i hans sista år i livet känns riktigt tungt. Givetsvis kommer jag ju få vara med om detta, men jag kommer ju inte få vara med om det varje dag vilket jag hade viljat.

Och i alla dessa tankar om saknaden av en hund så kom också tanken på att för ett år sen var Jens och jag i Egypten. Jag fick ut en summa pengar från min försäkring pga ett ärr jag fick i ansiktet för 2 år sen, för pengarna så åkte vi till Egypten. Hade jag fått samma summa pengar idag, hade de gått till mitt sparkonto "Alexandras boxerfond". Många tycker säkert det är idioti att skaffa hund när man är så ung som jag. "Du binder upp dig" är saker jag säkert kommer få höra. Men jag håller inte med. Jag lever det här vardagslivet dag in och dag ut, vilket jag inte ser något negativt i för jag trivs. Jag är inte ute och reser i flera månader, utan jag är här i Sverige. Lagar mat varje dag. Diskar varannan dag. Städar två gånger i veckan. Tvättar en gång i veckan. Men det är något som saknas för att allt ska bli komplett. Och det är en hund. Jag älskar att få komma ut med en jycke som sällskap. Att se hunden glad gör mig löjligt glad. Att promenera och möta andra hundmänniskor och hundar är också den del av allt. Dessutom har jag turen att ha både familj och vänner som är hundmänniskor. Har man detta är det inga problem att avlösa varandra när någon behöver hundvakt.

Till hösten hoppas jag komma in på kursen
"Djurs medverkan i vård och socialt arbete" som är en distanskurs på en termin. Kommer jag in på den, klarar kursen så tänkte jag fortsätta med kursen "Användning av hund i vård och socialt arbete" som också är en distanskurs på en termin. Båda kurserna är på halvtid. På distans. Alltså om allt går som jag vill så kommer jag plugga hemma på halvtid i ett år. Blir det nu så här (hoppas så innerligt!) så kommer jag att skaffa en valp till hösten. Jag tycker det är ett tillfälle jag måste ta vara på att skaffa valp, då jag kommer vara hemma och ha så mycket tid för den. Mitt mål med kurserna är att när dessa är avslutade så ska jag kunna utbilda blivande valp till Vårdhund. För nu har jag hittat det jag vill jobba med.

Kommentarer
Postat av: Svärmor

En hund är inte ett funktionshinder.

En hund är ju helt tvärt om.

Det finns ju hunddagis, för tusan.

och bra människor som vill vara dagmatte.

Som du.

Jag väntade i 40 år!

Vänta inte så länge...

2011-02-24 @ 22:38:12
URL: http://knattolego.blogspot.com
Postat av: alexandra

Så fort "alessandras boxerfond"

är fylld och ekonomin god så

kommer Brutus inte dröja länge!

2011-02-24 @ 23:22:26
URL: http://sangas.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0