God morgon


Fredagsflåtighet

Sitter här med min finne (böld) på hakan och hör magen kurrar efter fredagsfika. Fredagsfikat är på väg. Ikväll blir det pizza. Tänkte att när man ändå ser ut som ett flåt i nyllet kan man ju gå all in och äta flåt med. Trevlig helg på er.


Idyllen i Skåne...

Idyllen i Skåne.
Skulle aldrig börjat kolla på Richard Hoberts filmer om de sju dödssynderna.
Nu är jag fast.
Fast i Österlen.

Fast i Kråktäppet vid Brösarps backar.

 










På boxerfronten...


1 vecka och 1 dag kvar till beräknad ankomst.

Noomi


Sist jag var hemma i Växjö var det för att ta farväl av Plexus.
Om två veckor åker jag hem och hälsar på. Då har den här tösen flyttat in.

13 år

Är det en vanlig dag? Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag för det är Caspers födelsedag, hurra hurra hurra!

Min valp

I helgen har Casper varit här.
Han fick följa med till emmaus.
Där fick en kvinna syn på honom.
"Åh så söt. Är det en valp?"
Om tio dagar fyller han tretton år.
Min valp.


Saknar allt det här.



 


De där hårstråna...

När jag var i Italien och skulle byta om
inför en kväll på krogen så tog jag på mig ett linne.
På linnet satt det ett hundhåstrå.
Ett välbekant hundhårstrå som jag vanligtvis hade tagit bort.
Ett hundhårstrå som är vitt i ena änden,
höstgulbrunt i mitten och svart i andra änden.
Hundhårstrået fick sitta kvar på linnet.
Du och dina hårstrån finns med över allt.
I Italien, i den nya lyan där du aldrig varit.
Det är fortfarande helt overkligt att han inte finns kvar.

Liten jag och liten Plexus. Fem veckor gammal var han här.

 

Ett år senare hade vi båda vuxit till oss!



Bild från 27 September 2010.


*


Hur man kan känna att alla hundar man ser är schäfrar. Hur man kan sakna sin kobenta gamla schäfer.

 


Plexus har somnat in...

Jag är så tom. Helt plötsligt och hastigt har vår fine Plexus somnat in. I tisdags kväll ringde min far mig och sa att Plexus inte mådde så bra. En stund senare ringer telefonen igen. Jag hör hur min mamma och syster gråter i bakgrunden och förstår direkt. Pappa säger "han är påväg bort nu". Jens åker och hämtar en bil medan jag packar ihop. Jag måste hem. Min syster ringer och säger att Plexus har somnat in nu. I ilfart kör vi från Malmö till Växjö i natten. När vi kommer hem och kliver in i hallen så ser vi Plexus som ligger på golvet inne i huset. Jag vill ju att han ska komma och skälla ut mig. Men han ligger där. Hans ögon är öppna och han ligger där. Men det är ju inte han. Han är borta. Jag klappar honom, men han är så stel. Hans blod har börjat stelna. Hans mjuka, gosiga valpöron är fortfarande lika mjuka som de alltid varit. Jag vill att han ska låta "mmmm" när jag klappar honom. Som han alltid gör. Men han är tyst. Jag vill att han ska börja kraffsa på golvet när jag slutar klappar honom, för att han vill att jag ska klappa honom mer. Men han kraffsar inte. Jag undrar vart min hund har tagit vägen. Hans kropp ligger på golvet framför mig, jag klappar honom. Men han är inte där. Hans själ, hans personlighet är inte kvar. Jag undrar vart den har tagit vägen. För en individ, en personlighet, en själ kan inte bara gå upp i rök. Jag lägger mig hos honom, klappar honom tills det blir tidig morgon. Alla har gått och lagt sig. Det gör så fruktansvärt, jäkla ont. Jag sover i 3,5 timme. Jag vaknar och lyssnar efter tunga schäfertassar mot ekparketten. Men det är alldeles tyst.

 

Plexus, vår fullvuxna valp, du fattas oss!


Undskyld

Louisiana och Köpenhamn med svärisarna igår. Regnigt, kvavt och supermysigt.














Plexus

Fina, barnsliga, alldeles för stora knähund, du får inte vara sjuk.


Idyllen...

När jag inte har något att göra, fast mest när det bara är två minuter kvar tills bussen går mot jobbet, så fastnar jag över mina småländska idyller. Idag fastnade jag över idyllen i Karsahult. Det har potential till att bli sååå fint och myspys. Ett litet växthus på går'n, måla om lite, in med nytt kök och badrum. Upp med gärdsgården och in med ett par får och grisar. Lite höns med. Och två nordsvenskar. Brutus med såklart.


B is for Brutus


Jag kan erkänna att det går nog inte en timme utan att jag dagdrömmer om min Brutus. Vet dock inte om Brutus på bilden blev en boxer eller en grand danois... Strecken i pannan? Rynkor?


Folk fulla med dynga

Cyklade som vanligt ner till triangeln för att hoppa på tåget till Lund. Ställe som vanligt min cykel fastkedjad i gallret/staketet runt ett av träden. Vill gärna ha den fastkedjan i nått då folk nu för tiden har så svårt att skilja på mitt och ditt. Då kommer det fram en gubbe i orangea arbetskläder.

Jag vill inte vara någon polis men du får inte ställa cykeln där /Gubbe i oranget
Varför inte då? / Jag
Det är förbjudet / Gubbe i oranget
Vart står det att det är förbjudet? / Jag
Äeh men det är det. De klipper upp låsen och så får du böta 400 kronor /Gubbe i oranget
Hur ska dom kunna ge mig böter? Min cykel har ju inte precis någon reg. plåt... / Jag
Äeh men dom klipper i alla fall upp låsen /Gubbe i oranget
Jaså? Jag har parkerat cykeln här dagligen i två månader och det har aldrig hänt... / Jag
Men ni förstör träden när ni ställer cyklarna här! / Gubbe i oranget
Min cykel rör inte ens trädet? Det är ju ett staket runt trädet. /Jag

Älskar folk som är fulla av dynga.
Framförallt älskar jag minen på de när de precis sagt ett påstående som de själva i samma sekund inser är helt idiotiskt.

Skrynkeltrynen

Har stillat min hundabstinens idag. Dock ledde detta bara till ännu mer ha-hund-begär. Tog med mig Jens till en hundutställning idag där ca 75 boxrar ställdes ut. Dessa skrynkeltrynen... Jag måste ha en. Snart. Träffade min blivande valps pappa, denna hane var inte bara en fröjd för ögat att se på han var också så oerhört balanserad, lugn och cool. På långt håll såg jag även ett par fluffiga, ståtliga pudlar. Då saknade jag min lilla lurv extra. Snart lär jag börja sakna min andra lurv också, då denna idag åkte hem till Småland för att spela in skiva.  Tack för mig, hej.

Abstinens



Lider av svår Casper-abstinens.


I lördags

I lördags försökte jag fånga massa D-vitamin, vräkte i mig jordgubbar och kanelgifflar på stranden i hopp om att bli frisk. Havet var jätte skönt och jag längtar tills jag är kry så jag kan ta ett ordentligt dopp!




Brev från kolonien

Hälsade på hemma i Småland i två veckor. Hann med två festivaler, fiska och gå på långa upptäcksfärder i skogen med bästa vän och jyckarna, student och att bli rejält sjuk. Fest i logen var regnigt men mysigt. Muskelrock var soligt och hårt. Avslutade festvalsöndagen med att bli dundersjuk. Faktiskt så sjuk att jag inte kunde åka tillbaka till Malmö. Bihålorna som spökar. Snart har jag snytit näsan i en och en halv vecka. Det kommer förtfarande ut lika mycket som det gjorde dag ett. Trots en igenkorkad näsa så har jag nu börjat jobba mitt sommarschema som ska pågå i sju veckor. Jag klagar inte. Har världens bästa schema. Idag ska vi på lägenhetsvisningi gettot. En liten sommarupdate. Tha tha!

I Småland doftar det gott!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0