sangas

juldagsröj på palladium med ramones, ac/dc och iron maiden på scen!

Lite bilder från julafton. Det var mest kusin Wilma och min bror som stod i centrum under julafton och därmed nästan bara bilder på dom två.

Sitter här dissad och sur. Min karl kom hem igår kväll, och sen jag opererades har jag fått sms där han utlovat att komma hit och pyssla om mig. Precis innan vi åt frukost så frågar han mig vad vi ska hitta på i dag. Och under frukosten så säger han att nu kommer en polare och hämtar honom. Så mycket ompysslad blev jag!

Jag har länge vetat att nästa hund, det blir en boxer. Jag har också länge vetat att nästa hund, han ska heta Brutus. Jag har länge fantiserat om Brutus. En gul boxer med höga vita strumpor.  Den här lillkillen på 9,5 vecka är otroligt lik min fantasi-Brutus och till råga på allt är han ensam kvar. Alla kullsyskon har flyttat. Ibland blir man ledsen att tiden är så fel när jag hittar mina Brutusvalpar (händer ungefär två gånger per år).


Lånade bilderna från kennel made of love och på deras lillkille Bill.

Det känns som ena dagen så blir halsen bra, dagen efter har man gått två steg bakåt och har riktigt ont igen. Nu är det tio dagar sen jag opererade mig. Sköterskan jag pratade med på sjukhuset sa att man skulle vara bra igen efter en vecka - tolv dagar, det känns inte så trovärdigt med tanke på hur kasst jag fortfarande mår. Har inte ätit middag på elva dagar, kanske därför det går extra långsamt, eftersom kroppen inte har nån näring? Jag vet faktiskt inte. Googlar mig in på olika forum om "opererat bort halsmandlar" och det flesta verkar ju ha haft lika ont som jag men blivit friska hysteriskt snabbt. Imorgon kommer Jens hem och jag vill vara pigg och kry så vi kan ha pizzafest! Som det ser ut nu blir det ingen pizzafest, idag har jag bara lyckats sörpla i mig äggula.

Åh, inatt drömde jag att jag hoppade upp på en 1,70 manke och galopperade en långsträcka. Hemskt vad man saknar de där djuren. Att sitta upp, luffsa runt i skogen och känna den där avkopplingen för att avsluta det hela med att ta en ordentlig galopp för att känna att man är vid liv. Häst nu tack!

Givetvis gör det fruktansvärt ont i halsen efter att man tagit bort halsmandlarna, tyvärr har jag fått väldigt mycket biverkningar av smärtlindringen så inatt försökte jag var utan. Klockan 01:20 hade jag så ont att jag var tvungen att ta en tablett i alla fall. Klockan 03.00 gjorde det fortfarande fruktansvärt ont och nån gång därefter somnade jag. Jag har fått en allergisk reaktion av tabletterna som gjort att min mun, tunga, tandkött och svalg gör så ont att det ilar i hela käften när jag försöker svälja mitt egna saliv. Sedan har det även varit en oförmåga att kunna tala, kräkningar och bröstsmärtor på det. Så nu kan jag varken ta tabletterna eller stolpillerna eftersom de ena ger mig allergiska reaktioner och de andra stöter kroppen ut. Underbart! Nu är det exakt en vecka sen jag vaknade upp på uppvaket och var nyopererad, nu tycker jag att det borde gå åt bättringsvägen!

Alltså denna smärta! Ni förstår inte hur ont de gör. Det blir ju bara värre för var dag som går...

Kräktes igår morse och startade även denna morgon med att kräkas. Fram till klockan fyra idag hade jag inte fått i mig nått förutom värktabletter och vatten. Nu har jag fått i mig två piggelin och en lussebulle. Tänkte prova på potatisgratängen som står nere på bordet och doftar ljuvligt. Min mor ringde till sjukan idag och bad de skriva ut smärtlindring till mig som jag kan svälja eftersom min kropp stöter ut de andra. Kan ju säga att hungern inte känts så mycket bättre av att jag legat och sträckkollat på Leilas Jul halva dagen. Bröl.

Det värsta just nu är nog inte att halsen gör förbannat ont eller att det strålar upp i öronen på mig och att jag inte kan äta. Det värsta är att se resten av familjen klämma i sig fredags-pizza, lökringar och allt som hör en fredag till. Nästa fredag. Då jäklar! Då blir det pizzafest!

Jag blir helt utslagen av värktabletterna. Jag sov till halv tre idag och kom knappt upp. Min kropp gör ont och jag känner mig halvlam. Hungrig är jag med. Har tappat tre kilo sen i måndags. Nu vill jag vara läkt!

Med risk för att äckla er till max.
Så här ser det ut i min hals.
Förstora inte bilden om ni inte vill se.

Frös helt hysteriskt inatt. Så somnade med tubsockor, träningsbrallor, t-shirt och luvtröja på samt ett täcket och ett överkast på det. Vaknade tjugo i fyra i natt och hade ont och var hungrig. Gick ner och försökte spotta upp all skit ur halsen. Tog mig en piggelin samtidigt som jag sörplade i mig äckliga brustabletter. La mig och somnade, vaknade vid tolv i förmiddags och hade inte ont. Har käkat två piggelin idag och har precis suttit och doppat en brödskiva i oboy och fått ner i magen. GÖTT! Längtar helt hysteriskt tills jag kan äta igen. Kommer ställa till med matlagning och bak så det står härliga till! Är så sugen på nybakta scones, nymarinerade revbensspjäll, nygrillad kyckling, pizza, lepina, entrecote, pommes. Gaaaah.

.. visade sig ju inte vara så farlgit som jag trott. Var riktigt nervös inför att bli sövd. Hur som helst så kom jag till sjukan. Fick byta om till sjukhuskläder, ta smärtstillande tablett. Sedan fick jag träffa operationsläkaren och prata lite. Han hade mycket torra händer vilket jag inte gillade. Blev genast lite sur, en läkare kan för bövelen inte ha torra händer. När vi hade pratat klart så kom narkossköterskan och hämtade mig. Han var skön att prata med och frågade direkt om mina armband och festivaler. Så under hela min lilla vistelsen inne på narkosen där de tog blodtryck, satte på ekg och fixade slang i armvecket så snackade vi om band och artister. Sedan sa de "nu kommer du bli lite lullig", därefter "känner du dig lite vilse i skallen än?", "nej" svarade jag. Sen fortsatte jag och narkossköterskan att prata och det sista jag minns att jag sa till honom var att Lasse Berghagen och Nicko Mcbrain var polare. Han svara "ja, de brukar lira golf ihop!" Sen var jag borta. Det jag kommer ihåg därefter är att de rullade iväg mig in på uppvaket och att jag fyra gånger då tjatade på dom "vi måste ringa Jens". Och så försökte jag slita av syrgasen för jag tyckte att den kliade. Sedan tuppade jag av igen för att en stund senare vakna på uppvaket. Där jag sov, sov och sov. De sa att jag var ovanligt trött men att det gick bra. Att jag skulle sova vidare. Vaknade upp två gånger och fick smärtstillande. Skulle kissa en gång med men det gick inte. Operationsläkaren kom in och drog ett Astrin Lindgren skämt och sa till sköterskorna att ge mig en piggelin. Efter sex timmar på uppvaket var jag tvungen att klä på mig. Gick in på toan för att byta om och började må jätte illa, började rinna ur munnen på mig. Fick trycka på nödknappen och sköterskorna kom in, gav mig en spypåse medan den andra sköterskan hämtade nån medicin mot illamående och åksjuka som de sprutade in i min slang i armen innan jag hann spy. Skönt tänkte jag, halsen hade nog inte behövt mer påfrestning. Bilresan hem från Ljungby var jobbig. Ville sova men allt kändes bara obehagligt och jobbigt.

Nu har det gått en dygn sen jag kom hem. Natten gick kanon, har sovit som en stock till säkert elva på morgonen. Har dock bara fått i mig nyponsoppa, piggelin och yoghurt. Äter alvedon och stoppar upp diklofenak i stjärta! Så jag har inte så värst ont. Mest att halsen är ansträngd, kan inte prata så mycket och inte äta ens kräm med pyttesmå kärnor i, då gör det ont. Har börjat få upp sårskorpor både upp i munnen och ner för halsen vilket inte känns så gött. Kan likna det med när man varit hos tandläkaren och fått sån där bananlack på tänderna, när den torkat och börja trilla av. Så känns det i min hals nu.

Vi har gått mysiga skogspromenader i en snödränkt skog medas jycken lyckligt pulsat runt som en galning ute i snön. Åkte till metropolen Vislanda och köpte pizza. Vilken tabbe. Där var det inga "femton minuter, en kvart" utan det tog fyrtiofem jäkla minuter innan vi fick våra pizzor. Sedan fick vi ju köra två mil fram och tillbaka när det visst låg en pizzeria tvåhundra meter från där vi bodde. På söndagen åkte vi hem och då klippte jag till en ny frippa på Jens!

Jens anlände i torsdag då vi mest flöt omkring. I fredags åkte vi efter en lång sovmorgon och massa ärenden ut til Grimslöv för att passa Lady medan hennes matte och husse var i Göteborg.

Operationen gick bra! Sjukt skönt att bli sövd, och jag som varit så nojig. Låg kvar på uppvaket i sex timmar (tills de stängde) vilket är mycket. Var jääättttttte trött och fick rättså ont i halsen, men det lindrades titt som tätt med smärtstillande i min armvecksslang. När jag skulle klä på mig så mådde jag illa och skulle börja spy men sköterskorna hann spruta i något i min lilla armvecksslang mot illamåendet. Så jag slapp spy vilket känns gött med tanke på att halsen nog inte hade behövt några kräkattacker.

Nu är jag hemma och brevid sängen ligger en spypåse, ett glas vatten, en ask ipren, tre askar med stolpiller och kirurghandskar. Hehe..

Har haft en mysig helg i Grimslöv med Jens och Lady. Villa, hund och bil vettni. Imorgon åker jag till Ljungby och opereras. När jag är på fötter igen har jag ett lass med bilder som ska upp. Här får ni en på gullefjnunet Lady så länge. Ha de!

Är arg, ilsk och förbannad. Natten har bestått av youtubeklipp och survivalprogram på discovery. Nu är klockan halv nio - på morgonen. Tänkte ge det där med att sova ett försök till eftersom det inte existerade nått sova inatt.